Då var det dags igen då...

Idag lämnade jag Juno på dagis hela dagen för första gången. Aj, det gjorde ont i hjärtat! Har längtat hela dagen efter att få hämta henne, snusa henne i nacken och krama om henne ordentligt. Sagt och gjort och det var härligt. Musik i mina öron var det att höra att "det var väl inga som helst problem det här". Så nu är det dags att damma av skrivbordet, gnugga geniknölarna, trycka på choken och sätta igång. Tack och lov att jag älskar mitt jobb. Nu kör vi!